Den förre statssekreteraren Lars Danielsson har inte haft det lätt de senaste två och ett halvt åren. Bristande trovärdighet, luddiga svar och otrohetsrykten. Killen måste känna sig rätt matt vid det här laget.
Nåväl, nu presenterar Katastrofkommissionen sin andra granskning av vad som hände i inledningsskedet av flodvågskatastrofen i december 2004 och Lars Danielsson är mäkta upprörd. Jag är en smula förvånad, men han hävdar att kommissionen har läckt ut arbetsuppgifter till medier, i syfte att svartmåla honom. Dessutom har kommissionen inte haft tillräckligt fokus på analys och förslag till förbättringar, tycker Danielsson.
Okej, låt mig se, inte fokus på analys säger han? Nej, efter otaliga förhör och förfrågningar om vad han faktiskt hade för sig den där annandagskvällen är väl inte att betrakta som analys. Det har ju tagit nästan tre år att få ur honom rätt information. Blir nästan utredning i stil med Palmegruppen. Så Lars, beskyll inte katastrofkommissionen att vara seg med analysen. Det är att kasta sten i glashus. Sedan ”förbättringar”, ja vad skulle det vara? Ända förbättringen som jag skulle vilja se är lite rakryggade ställningstaganden från Danielssons sida.
Så slutligen, lille Lars, du om någon skall tala med små bokstäver när det gäller etiska ställningstaganden och synen på hur andra sköter sitt jobb. Gör det för min skull och för alla anhöriga från Tsunamikatastrofen…
