Nu blinkar det en liten röd lampa där...

Vi minns väl alla hur varje avsnitt av dokumentärserien om Göran Persson började? Titeln passar sig även för om vad följande inlägg skall handla om. För nu blinkar det en röd lampa stor som månen gällande Perssons nya jobb som rådgivare på pressbyrån JKL.

Jag, och förmodligen andra med mig, ändrade till viss del uppfattning om Göran Persson som person efter Erik Fichtelius dokumentärserie. Att även makthavare kan vara mänskliga och hans avhyvling av Miljöpartiet och Gudrun Schyman kan ju inte ses som annat än sympatiska. Dock så får jag återigen plocka fram min skepsis och viss mån av avsmak mot densamme efter senaste nyheten om hans nya arbete.

Efter ett par månader i tystnad och mys med Anitra på herrgården är det åter dags för Persson att stiga fram i rampljuset, nu som "konsult" på JKL. Ett konsultföretag som framgångsrikt har arbetat med att stödja storföretag att påverka politiker och hantera medier. JKL
är ett av Sveriges största konsultföretag efter Kreab skriver Göteborgs Posten.

Nå, vad ska man då säga om Perssons nya tjänst. Jag måste - tyvärr - hålla med Peter Eriksson (Mp) som uttrycker saken såhär: "Göran Persson bidrar till att urholka politikens integritet när han agerar dörröppnare till den som betalar bäst. Han borde varit extra försiktig så att han inte smutsar ned både sig själv och statsministerämbetet".
Tack för kaffet Peter, jag kunde inte sagt det bättre själv. Som socialliberal anser jag att Persson har sin fulla frihet att välja arbete precis som han vill och det är hans val som individ och ingen annans. Dock ser jag paradoxen som uppstår när Persson, precis som Eriksson uttrycker det, mer eller mindre överger sina socialistiska ideal och i sann kapitalistisk girighetsanda tar ett välbetalt jobb just för att det är välbetalt. Persson är ingen fattig man, han är en riktig gåsleverproletär och om inte annat har frugan hans en hel del pengar, så ur rent etiskt eller ideologist perspektiv om du så vill borde Persson pensionerat sig för gott i september och klivit av den svenska mediearenan, med undantag för krystade tal på Almedalsveckan eller första maj. Det köper jag, inga problem, men när han i Björn Rosengren-anda skall krama ur sista juicen ur samhällsapelsinen blir det bara osmakligt. Jag kan förstå om detta hade rört riksstollen Bildt eller någon annan från den borgeliga sidan, de har ju åtminstone ideologiska belägg för att håva in pengar och inte skämmas för det, men Persson? Nej, visa dina forna väljare lite respekt och gå i pension, för gott...